lördag 22 december 2018

Lucka 21, 2018 års musikkalender


När det kommer till genren black metal så piskar Holländska bandet Wiegedood skiten ur allt annat släppt i år. När jag som vanligt spånade över vilka släpp jag skulle ta upp så var det osedvanligt klent i den här kategorin. Många kommer säkert hylla tyska The Spirit; för mig låter de som ett kompetent men stentrist försök till Dissection. Det finns inte ett riff på skivan som skulle platsa på Storm of the lights bane, så känns det. Så tack, men nej tack. Första låten på Djevels släpp är svinbra, sen svalnar det av avsevärt. The Uglys släpp är välskrivet, kompetent och så streamlineat att det blir astrist. Watain släppte en helt vanlig BM-platta. Här finns inget som fångar mitt intresse. Necrophobic har släppt sin bästa platta på länge – låten Tsar Bomba är faktiskt en hit?!? Bläh, även om den snurrar ibland. Wayfarer borde intressera mig, men låtmaterialet håller inte hela vägen. Samma med Oubliette. Det finns annat jag gett en chans, men ratat ganska omgående. Ghost bath, Marduk, Terrestrial Hospice, Arkuum, Deafheaven, Bosse-de-nage, Iskald, Dragonlord (vilken dynga!) Ge mig nåt fräscht. Voodus? Jag ber att få återkomma här. Men alltså. 

Wiegedood är lite svåra att sätta fingret på. Det finns en del post-bm i musiken. Det är ganska avskalat. Emellanåt släpigt, men för det mesta snålar trummisen inte på slagen. Men kanske framför allt fångar Wiegedood det jag älskar med Black metal. Sammansmältningen av det vackra och det fula. Aggression och sköra melodier. Här finns en del av allt. Man kommer inte långt utan låtar heller förstås. Mitt intresse hålls uppe skivan igenom, genom de vansinnigt fulsnygga olika delarna i låtarna. Kanske kan titelspåret vara i överkant långt och enformigt, men det är i såna fall det enda jag kan anmärka på.

Att Wiegedood delar medlemmar med Oathbreaker är inget som förvånar, när man hör hur bandet låter. Hardcore-influenserna är dock helt borta här. Vad finns annars att säga? Vi kan hålla det kort idag. Det finns inget på den här skivan som inte sparkar röv. Jag lovar!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar