Jag är uppvuxen i Åtvidaberg. Min golfkarriär började på Åtvidabergs Golfbana 1988. En naturupplevelse, med ekbackarna ner mot Bysjön. En lugn sommarkväll, när man ibland var helt själv på sista nio kunde vara en lisa för själen. Så där spenderade jag alldeles för mycket tid, vår, sommar och höst. Min första designidé fick jag när banan ritades om av Peter Nordwall, någon gång i mitten av 90-talet om jag minns rätt. Jag skrev in till styrelsen och fick ett pack med bollar som tack. Givetvis hörsammades det inte, jag var ju bara en liten skitunge. Fortfarande i vuxen ålder tycker jag att jag hade rätt. Humpa ligger på andra sidan orten om golfbanan ungefär. Det var okänd mark för mig, den besöktes någon enstaka gång, på någon friluftsdag i skolan. Så jag visste att det fanns lite ängsmark att tillgå, när jag för första gången parkerade här i syftet att reka en bana. Men resten av området hade jag ingen aning om.
Jag har inte ritat allt på banan. Jag har inte gjort något jobb med den, förutom att sätta ut käppar för var saker och ting ska vara. Men jag har varit med på varje steg på vägen, från idé till banan som den står idag. Först och främst så står banan under utveckling fortfarande. En del hål kommer att ändras, något nytt att tillkomma. En del nya utkast planeras för att få till en tuffare och en lättare slinga. Markarbeten utförs för att göra bättre och finare områden att kasta disc på. Men jag kan ju inte bedöma visionen, utan banan som den står idag. Om man bortser från hålen, slingan osv. så är det ett fantastiskt fint område. Många olika typer av natur samsas på den här lilla ytan. Det har funnits hus här förr, och en del fruktträd står kvar. Gräsytorna är jämna och fina och träden fullvuxna. Kort sagt en naturupplevelse, för den som (liksom jag) uppskattar det! Området har så fina förutsättningar för en bra bana att det vore ett väldigt misslyckande om den inte blev det.
Vad tänkte jag med designen? Väldigt kortfattat: Att det här ska vara en naturskön discgolfbana. Att försöka utnyttja naturen så att varje hål ska få en personlighet. Att det ska vara en bana som kan ta emot en NT. Två separata slingor, proffs och spelare över 900 på den längre svårare, och övriga klasser på den kortare och lättare. En snällare front nine och en tuffare back nine. The thrill of driving downhill. Den naturliga slingan att spela ska vara den enklare, med andra ord så backar man till back tee. På många andra banor tillkommer kortare slingan som en eftertanke, jag ville minimera den känslan. Inspiration har hämtats från många ställen, men något jag hela tiden jämfört med är Häfla. Och jag har smugit in en tanke från bollgolfen också, ett Amen corner på banan. Det ska vara hål 14-16 på den tuffa slingan. Här ska banan straffa de som inte spelar bra nog, och belöna de som verkligen gör det.
Så till banan. I sin nuvarande form en bana för amatören, från sämre till duktig. Nybörjare har det svårt på sina ställen, de riktigt skickliga finner den något för lätt på sina ställen. Slingan nyttjar det mesta av området och det är aldrig långt att gå mellan hålen, bortsett från en promenad mellan hål 11 och 12. Jag brukar få använda de flesta discarna i min väska. Som jag skrev innan så ligger jag bakom mycket av designen här, så nu ska jag försöka vara kritisk mot den. Spännande!
Hål 1: Ett bra öppningshål. Ganska lätt, svårt att göra sämre än par. Men man kan leka med olika vinklar och kast från tee, så det funkar ganska bra som driving range också. Och det är fritt fram att välja kast mot korgen när rundan startar.
Hål 2: En mycket specifik linje här. Tanken är att folk ska komma fram till att din mest överstabila disc inte alltid är rätt när det svänger. För egen del kastar jag en neutral driver, som hänger längre och fadear sent. Är du forehanddominant eller vänsterkastare utan forehand får du nog vackert spela för par, jag tror inte den linjen finns.
Hål 3: Se senare
Hål 4: Väldigt stenig fairway och barkborreangrepp gör att det här hålet inte är lika vackert som när det byggdes. Svårigheterna finns kvar ändå. Det svänger höger mot slutet, men belönar ofta en bra kastad backhand bättre än en forehand, som gärna skippar iväg här.
Hål 5: Se senare
Hål 6: Se senare
Hål 7: Ganska enkelt hål, backhand som forehand. Ser du bara till att missa träden så bör du ta din birdie här utan större problem.
Hål 8: Se senare
Hål 9: Inväntar en back tee. Från front tee är det ett hål där jag alltid kastar forehand med min överstabilaste disc, lite trist. Men backar man lite blir det att klia sig i huvudet lite innan man kastar.
Hål 10: Jag bad klubben spara mer grenar på mammutgranen i mitten, tur att de inte lyssnade. Så nu finns det en rak lucka mot korgen också, och inte bara anhyzern. Välj strategi efter väder och form.
Hål 11: Här behövs det också jämnas till lite framför och intill korgen, för att minska slumprullar. Annars är det här enkelt. Kasta rakt och med god längdkontroll. Väldigt lätt att få en för lång putt här.
Hål 12: Fick jag 22/11 besked om ändringar på. Det verkar bli ett rakare nerförskast på ca 90 meter med en ganska tight linje hela vägen. Det blir nog då också en false front en bra bit innan korgen, så höjdkontroll lär vara premium här.
Hål 13: Spikrakt, kort och tight. Borde finnas ett sånt här hål på alla banor. Dessutom står korgen väldigt fint
Hål 14: Lite för kort i dagsläget, men en back tee kommer råda bot på det. Kasta uppför med rätt höjd och högerbåge. Ligger man kort är inspelet väldigt svårt, då det går uppför med ganska lågt i tak.
Hål 15: Se senare
Hål 16: Ett par 4 med vägval är svårt att få till. I dagsläget känns den högra vägen mest lockande, tills man kommit fram en bit. Då kan det kännas väldigt stängt, om man inte prickat precis rätt. Den vänstra korridoren svårare att ta sig till, men lättare att komma till korgen från. Ett hål som jag aldrig spelar på samma sätt två varv i rad.
Hål 17: Se senare
Hål 18: Numera en par 4, med korgen placerad på en kulle uppe till vänster. Ett kort par 4, som när jag testade det kändes väldigt stängt och sweet spot var för liten. Här finns att jobba på, men det kan bli skitsnyggt!
Tre bra hål
Hål 8: 113 meter, par 3. Spikrakt, rejält nerför, tight lucka, äppelträd och små ekar nere vid korgen. Utsökt! Sällan går jag härifrån utan att ha kastat ett gäng discar. Svårigheten ligger i att sätta luckan med rätt vinkel, fart och stabilitet och att ha tagit tillräcklig hänsyn till rådande vindförhållanden. För egen del. När jag sätter min raka midrange på rätt linje är det ren njutning ända tills den landar. Tidiga träd eller fel vinkel på discen resulterar oftast i ett riktigt svårt räddningskast för att klara paret.
Hål 15: 199 meter, par 4 eller 5, beroende på slinga. Banans signaturhål, enligt mig. En rak drive med lite fade nerför över en stor, inbjudande fairway. Det finns träd på sidorna, så skaplig precision behövs ändå. Med en riktig pangdrive kan man göra inspelet väldigt enkelt, men oftast så står man med ett svårt inspel. Det är lågt i tak och bäcken som ska passeras sväljer dåliga kast. Det är ett vackert, tilltalande och svårt hål. Som glad amatör bör man se det som ett par 5, något som det kommer att vara på den lättare slingan, men även den riktigt duktiga spelaren gör lätt en bogey här med ett dåligt beslut eller ett dåligt kast på fel ställe.
Bubblare: Hål 3, par 3, 90 (?) meter. Färdigställt 16/11 2025. Det här hålet var förut med på min lista över sämre hål, men det kan det inte gärna vara längre. Tee har flyttats lite till höger, korgen har flyttats till en helt ny placering, med en helt ny sista del av fairway till den. Det var ungefär såhär hålet såg ut i mitt huvud från början. Ett riktigt tekniskt kast, där vänsterspelaren eller den som kastar bra forehand har en fördel. Bästa kastet är, för en högerhänt, en flex forehand. Men även en flip up backhand är möjlig. En ren hyzer kan ta dig till cirkel 2 för en möjlig birdie. En trädkick kan vara förödande. Innan var kastet blint, nu är hindren tydliga. För tidigt att säga än, men jag tror att det här blev ett riktigt bra hål.
Tre sämre hål
Det här är hål som nu arbetas med. Så det blir intressant om jag omvärderar dom efter färdigställandet!
Hål 6, 128 meter, par 4. Ett kort par 4 med en lite dåligt definierad fairway. Utkastet saknar skärpan jag tycker behövs på ett kort par 4, så länge du får bra längd på det spelar riktningen inte jättestor roll. Det finns inte ett ställe framåt fairway som är mycket bättre att ligga på än ett annat. Så panga på bara, undvik att träffa träd och se vad du får för inspel. Åtgärderna som är på gång nu är en pro-tee bakom och till höger om det som sen blir front tee. Utkastet kommer att kräva en högerböj, och jag tror att sweetspot blir lättare att identifiera. Korgen backas lite och ställs på ett mindre stenigt ställe. Farhågan är att det blir blint, så vi får se hur det blir här.
Hål 12, 89 meter, par 3. En blind anhyzerbåde i nerförsbacke med en ganska tight lucka mot korgen. Man har en känsla för kastet från tee, men det är ofta så att man får leta lite innan man hittar discen. Ett ganska kul hål, men inte jättebra. Förändringarna kommer att göra hålet gott.
Hål 17, 79 meter, par 3. Jag tar helt på mig att det här hålet aldrig har varit särskilt bra. Ön är så stor att den bara straffar svagare spelare, det känns ganska ointressant och enkelt från tee och när den stora dubbelgranen till vänster försvann så är det inte heller särskilt snyggt. Nu ändras både teeplacering och korgplacering. Ön tas bort. Spellinjen går mellan några utspridda björkar istället. Det blir ett lite längre kast, runt 100 meter. Ett hål som man typ aldrig gör en bogey på, men som kräver ett ganska fint kast för birdien. Det blir snyggare och tee kommer inte kännas i farozonen från hål 16, som den gör idag. Det kommer bli bra, det är jag övertygad om!
Målgrupp
Alla. Hur träffar man? Ännu träffar man inte rätt. För den duktige spelaren är några hål för enkla, för nybörjaren är en del hål för svåra. Men när fasen man är inne i nu slutförs tror jag att man träffar rätt. Den absolut viktigaste saken i att kunna tillgodose så många målgrupper är att man måste ha separata slingor. Det går inte att göra en bana som passar alla med bara en slinga. Enstaka hål, absolut, men inte en hel slinga. Jag tror att den här banan ska kunna ta emot en NT. Den vita slingan blir utmanande nog för proffsen, och den blå slingan borde passa de lägre klasserna väl. Det kommer inte att vara en väldigt svår bana, och det är heller inte målet, som jag ser det. 100 meter i väskan ska räcka för att skjuta lågt här, men du måste ha precision. Ruffen är så pass generös att du på de flesta ställena kan rädda dig ur den. Från tee får du använda hela din arsenal av kast, utom rollers. Men vem vet, kanske tilltänkta nya hål 13 inbjuder till en roller? Så det ska vara utmanande men roligt, i en fantastisk miljö och med möjligheten att välja slinga efter kastlängd och skicklighetsnivå.
Framtid
Hur ljus som helst. Klubben stretar på och har gjort väldigt mycket bra på ganska kort tid.
Förhoppningar
Uppdraget var från början en 9-håls discgolfpark, men efter bara några timmar på området kunde jag inte hålla igen utan jag började se den slingan som en del av en 18-hålare. Först 9, sen 12, sen 18. Jag kan knappt tro att det är sant, faktiskt! Man får nypa sig i armen. Jag har stretat emot varje gång klubben har velat skala ner, vilket har skett ändå på något ställe, men med det senaste mötet vi hade kändes det som en stor pusselbit föll på plats och visionen närmar sig fullbordan med stora steg! Med det sagt så har klubben gjort sånt jag inte ens föreställt mig med området, till deras stora heder. Tanken från början var min, men banan är helt deras. Maximun effort, som Deadpool hade uttryckt det. Min förhoppning är att Humpa Discgolfpark blir en välkänd och högt skattad destination inom DiscgolfSverige under de närmaste åren. Att någon större tävling tas in så tidigt som 2027, för att få upp folks ögon för banan och klubben. Och lite själviskt, trots att det är klubben som gjort jobbet, så ser jag det som min bebis. Min förhoppning är att om någon i framtiden frågar vad jag är mest stolt över i mitt discgolfliv, så kommer Humpa Discgolfpark att vara med högt upp på den listan!









Inga kommentarer:
Skicka en kommentar