Jag skrev för ganska många år sedan en artikelserie på den numera nedlagda sidan discgolfarena. Tobias Söderqvist som drev den har senare gått vidare till Youtube, vill man hellre se banor spelas av en av Sveriges bästa disckastare än att läsa mossiga texter om dom här, ja då beger man sig med fördel till hans kanal. Texterna berörde spelstrategi, och riktade sig mot spelare som vill bli bättre på att scora bra, oavsett på tävling eller en sällskapsrunda. Det är en artikelserie i sex delar som jag återpublicerade här på bloggen 2021, så in och läs den också! Anledningen att jag tar upp den här, är för att jag i sista kapitlet även vände mig mot framtiden och bandesigners. Jag citerar mig själv här: ”Som jag skrev i början så blir banorna längre, paret högre och motståndet tuffare. Så vad är sportens framtid? Det jag med säkerhet kan säga är att vi kommer att få spela fler par 4. Det jag inte kan säga med säkerhet är att det blir bra hål. Men framtiden stavas par 4, både bra och dåliga sådana.” På de första nio hålen i Linghem finns fyra par 4-hål.
Jag har velat fram och tillbaka om att inkludera banan i Himna. Den är inte färdig ännu. Å andra sidan är ju en bana aldrig färdig?
Att starta en bana
Det finns massor att förhålla sig till när man ska bygga en discgolfbana. Mycket handlar om förutsättningar, tycke och smak, men en del är mer ”rätt och fel”. Det är snarare regler, och dessa bör man följa. Nummer ett är hur man startar en bana. Det ska vara lätt att hitta. Om utkastet inte syns från parkeringen (vilket det absolut bör göra) så ska det vara väl skyltat dit. Det måste finnas exceptionella skäl att starta en bana med en promenad. Att faktiskt få leta efter ett första hål känns sådär. Om en redan inbiten spelare får leta, tänk hur det är för någon som kanske ska testa för första gången?
Öppningshålet
Ett öppningshål bör inte vara alltför svårt. Det bör vara snabbspelat så att det inte blir kö direkt. Det bör vara lättförståeligt. Inbjudande till spel.
Två regler
Dessa två regler bryts det mot på Himna. Varför, måste jag lämna osagt. Det kan vara omständigheter jag inte känner till. Man får leta efter första hålet. Det är långt och svårt. Man får leta disc om man missar fairway till höger. OB-linjer saknas mot åkern till vänster. Det är svårt hål som kräver både längd och precision från tee. Ett bra hål, banans bästa tycker jag. Ganska jämförbart med Fålehagens hål 1, fast med OB. Och tuffare ruff.
Routing
Nummer två är att se till att man gör en vettig slinga, som tar bort onödiga promenader, som gör det lätt att hitta runt och som inte känns ointiutiv. I golftermer routing. Ska man vara noggrann är routing så mycket mer än bara slingans dragning, men det är lite överkurs just nu. Efter hål 1 på Himna väntar en promenad. Hål 1 på banan är ett bra hål för duktiga amatörer upp till proffs. Man passerar flera olika ställen där ett hål skulle kunna dras. Förväntningarna ökar. Om man valt bort så här mycket mark måste det vara för något exceptionellt? Så är inte fallet. Samma sak med hål 3. Efter hål 1 blir man snopen av resten av banan, som känns klart mer riktad mot nybörjare. Visst gillar jag variation, men det här känns magstarkt och som att banan lurar mig. Vi har nu bara spelat 3 hål, men vi har använt en yta som skulle kunna rymma dubbelt så många hål. Det är ingen regel, men det är en vettig rekommendation att inte slösa mark i onödan.
Sportens framtid
Efter hål 4, som är ett kort forehandhål med en upphöjd korg (här har jag aceat!) så kommer vi till sportens framtid, par 4. För en bandesigner är par 3-hål ganska enkla att få till bra. Ju längre hålen blir och ju högre paret är, desto svårare är det att göra det bra. Med ganska få undantag är det just på dessa hål en design visar upp sina brister. Ett par tre behöver bara ta hänsyn till ett kast, ett par 4 behöver två, ett par fem behöver tre. Minst. Om man vill göra ett vettigt par 5 för allt från proffset till nybörjaren, blir det många olika kastlängder och landningsytor som ska tas med i beräkningarna. Jamen vadå, det är väl bara att slå ihop två par 3 så har du ett par 4? Jo, men blir det bra? Om den som kastar kort inte klarar av längden som behövs för att komma till ett vettigt läge för andrakastet är det oftast inte bra. Om den som kastar långt bara har 30 meter kvar efter utkastet är det oftast inte bra. Om hålet har en så pass stängd sweetspot att om du inte prickar den så kan du inte reparera det med ett svårare andrakast, ja då är det oftast inte bra. Om fairway är så smal att det är mer slump än skicklighet som gör att du träffar rätt, ja då är det oftast inte bra. Om fairway är så öppen att det bara är kastlängden som avgör scoren, då är det oftast inte bra. Listan fortsätter. Och jag skriver oftast, för ibland funkar det ändå. Ingen regel som inte har undantag.
Väger man samman allt, så inser man att för att göra bra par 4-hål krävs klart mer eftertanke än att göra bra par 3-hål. Jag har inte gett mig på att skapa par 5-hål ännu, så jag får återkomma om det. Men kraven ökar nästan exponentiellt. De fyra par 4-hålen som vi kommer till på banan har ganska många problem som jag tagit upp här ovan. Egentligen prickas allt av.
För något år sen fick jag en fråga om jag ville komma och kolla på en sträckning på banans sista 9 hål. De första var klara redan, men de sista var i planeringsstadiet. Det var innan jag hade sett banan. Absolut, sade jag. Kom med ett förslag på tid och dag så kommer jag. Sen hörde jag inget mer. Klubben tog saken i egna händer och bygger nu nio hål till. Ja jag hittade faktiskt dem när jag var där. Det var inte lätt. De är inte klara ännu, och jag har inte sett exakt hur alla ska spelas, men jag har sett tillräckligt för att bedöma banan i alla fall. Jag blir inte särskilt mycket klokare här än jag blir på första nio.
Så vad är problemen med den här banan, enligt mig? Kortfattat och begripligt. Man har på första nio inte hittat rätt med starthål, slingans dragning och de korta och konstiga par 4-hålen som saknar vettiga spellinjer. Man har tagit upp väldigt mycket plats i onödan med hur man dragit slingan. Par 4-hålen är för korta, för tillkrånglade och saknar rimliga spelvägar. De olika slingorna sitter inte ihop på något sätt. Från hål 9 till 10 är det fem minuters promenad. Från hål 18 till bilen fem minuters promenad. Jag spelade inte alla hålen på sista 9, då de inte var klara. Det finns några hål som känns bättre än första 9, det var helt rimliga par 3-hål, men inget som känns riktigt bra. Ett av dem är dessutom den knepigaste lilla tur-hyzern jag sett, tror jag. Jag såg även ännu ett av dessa korta, knepiga par 4 som finns på första 9.
Jag kan inte på samma sätt som innan rita upp en karta med en alternativ sträckning, då jag inte vet varför man har gjort som man har gjort och jag inte vet vilken mark klubben fått till förfogande. Vanligtvis när jag spelar en bana som jag inte gillar designen på, så kan jag ofta med ganska små medel peka på förbättringspotential. Här kan jag inte det. Hade jag fått den uppgiften hade jag börjat från början och tittat över området och kikat på möjligheterna. Och hade jag haft en tidsmaskin tillgänglig, hade jag rest tillbaka till veckan innan klubben började reka området och överräckt den här foldern. Den är skriven för bollgolf, men mycket går igen även i vår sport.
Målgrupp
Jag brukar ta med tre bra hål och tre sämre hål, men den här gången skippar jag det. Jag förstår inte målgruppen, så jag har väldigt svårt att avgöra sånt. Hål 1 är ett bra par 3 för proffs. Det är ett sämre hål för amatörer. För nybörjaren är det nog ganska hemskt. Hål 2-4 känns som rimliga hål för nybörjaren till amatören. De andra hålen är klart mer riktade mot nybörjare än proffs, definitivt så längdmässigt, men luckorna är så tighta att det är svårt att säga. Vad händer med en sån här bana då? Svårt att säga. En bana för och av nybörjare behöver egentligen inte uppfylla fler krav än att den är säker att spela och att den är skoj. Men det är önskvärt att den är spelutvecklande, att den kräver en vänsterkurva eller en högerkurva från tee ibland. Att luckornas storlek är rimliga, så man kan utvecklas som spelare. Banan kommer kanske att klara sig på att lokala spelare håller till här. Man kan nog till och med ta hit nån lokal tour för en deltävling, när allt är klart. Men. Om målet är högre satt har man gjort sig själv en rejäl björntjänst och man har en väldigt lång väg att gå med många arbetstimmar.
Framtid
Jag vet inte. Förhoppningsvis blir det en kul och populär bana som får in många nya i sporten i Linghem.
Avslutningsvis så önskar jag givetvis klubben i Linghem all lycka och framgång med sin bana. Den här texten är inte menad som att få igång någon opinion mot banan, det är en designintresserads invändningar mot saker jag personligen reagerar mot. Inget säger att banan inte kommer att uppskattas av många, men räkna med att tillresta discgolfare ofta kommer med någon eller några av mina invändningar, och att betygen på Udisc kommer att variera. Om banan blir till er belåtenhet, härligt! Om det visar sig att ni inte blir helt nöjda, och funderar på att göra förändringar; hör för all del av er. Discgolfdesign är det bästa jag vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar