http://www.sciencedaily.com/releases/2010/02/100224132655.htm
Så har det då äntligen publicerats en studie i ämnet intelligens – religion. Richard Dawkins tog upp frågan i sin bok Illusionen om gud. När den utkom hade ingen studie i ämnet ännu publicerats, men han antog, helt generellt, att det fanns ett samband mellan intelligens och ateism. Ju högre intelligenskvot, desto troligare att människan är ateist. Nu får Dawkins skäl att glädjas. Tydligen hittade visst forskaren också ett samband mellan politiska åsikter och intelligens. Ju högre intelligenskvot, desto större chans att människan är liberal. För mig som liberal ateist är denna studie förstås goda nyheter. Frågorna som kvarstår är: Vad är intelligens och vilket värde har intelligens?
Vad är intelligens? Intelligens förklaras som följande: Att förstå, begripa, inse, avgöra. Lite krasst kan man då se det som att de som tror på gudar, tomtar och troll, påskharen, astrologi och så vidare inte har vett till bättre. Detta kanske är provocerande för troende, men jag tycker att vi ateister har all rätt att säga så. Varför? För att bibeln pratar skit om oss! Dåren säger i sitt hjärta: "Det finns ingen Gud." (Ps 53:2 FB). Detta kan nu omformuleras till: ”Dåren säger i sitt hjärta: det finns en gud”. Spegel och tillbakakaka, bibeljävel!
Vilket värde har intelligens? Det talas om många olika sorters intelligens, nutiden verkar vara överens om att emotionell intelligens är av största vikt. Med andra ord har IQ inte ett lika stort värde nu som det tidigare har haft. Däremot har begreppet intelligens blivit både bredare och viktigare än någonsin, så man kan med säkerhet säga att intelligens är mycket viktigt! I mitt tycke är det intelligens som driver samhället framåt. Intelligens i form av nya upptäckter och uppfinningar, emotionell intelligens för att bättre förstå varandra och vår omvärld.
Att ateister generellt sett är intelligentare än troende har säkert även andra förklaringar. Religion serverar svar på väldigt många frågor. Mycket kan förklaras med ”guds vilja” och att ”guds vägar äro outgrundliga”. Detta stänger dörren till ett kreativt tänkande. Om du som ateist vill ha ett svar så måste du få tummen ur arslet och ta reda på saker och ting, antingen genom studier eller genom observationer. Några färdigställda svar finns inte. Saker och ting är öppna för debatt. Detta klimat främjar ett fritt tänkande och ett nytt tänkande som ett blint accepterande hindrar. Det finns många övriga skäl att hylla ateism, men jag nöjer mig med en tänkvärd liten rad: Det finns inga ateister i en skyttegrav. (NY Times. 13 april 1944. Cummings)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Undersökningen visar möjligen, liksom de hos Nyborg (2008) och Paek (2004) - fast resultaten där slog helt annorlunda - att en prövande attityd till given information tränar upp förmågan att prestera bra på de använda testen. Intelligenstest är ju annars lite som styrketest - de mäter kapacitet, inte resultat. I vår del av världen kan man nog inte med större fog säga att den konfessionella ateismen representerar någon prövande eller empirisk attityd, så låt inte undersökningen invagga dig i allt för säker trygghet. Ingen av oss går säker för dumhet. ;-)
SvaraRadera/ Mattias (Lundberg alltså, om du inte förstod det av förra inlägget)
Jag undrade vilken Mattias det var faktiskt, det beror på att vi kärleksfyllt tänker på dig mer som just Lundberg :)
SvaraRaderaNär det gäller forskning, så säger nog mitt senaste inlägg en del om vad jag tycker att man bör dra för slutsatser av just forskning...
Ingen går säker för dumhet, det är så sant som det är sagt. Jag känner många personer med olika uppfattningar i många ämnen, både briljanta och korkade. Detta inlägg är förstås en grov generalisering.
Konfessionell ateism är en ickeföreteelse. En ateist erkänner helt enkelt inte teism. Alltså är ateisten per definition icke-konfessionell. Bara ett sidospår.
Men när det gäller den prövande attityden håller jag helt enkelt inte med dig. Där ser vi olika på saker och ting. Jag menar rätt och slätt att acceptansen av oempiriska sägner och fabler på ren svenska fördummar människor. / Martin
Ja, både du och jag har väl länge fått identifiera oss med våra efternamn (vilket ju också ligger till grund för många flingobegrepp). :-)
SvaraRaderaMed konfessionell menar jag, i enlighet med ordets etymologi och länge brukad definition, det till vilket man bekänner sig. Det är alltså i detta avseende stor skillnad på den som inte alls hänger sig åt metafysiska spekulationer (s.k. 'village atheism') gentemot den som kommer med kunskapsanspråk på området (rörande t.ex. den Abrahamitiska gudens möjliga existens). Här står med andra ord du och jag närmare varandra än den som inte gör några metafysiska kunskapsanspråk alls.
Vi verkar ha olika uppfattning om definitionen av empiri: på vad sätt är exempelvis inte sägner och fabler empiri? Vad menas med oempirisk? En formel som inte bygger på empiri kan jag föreställa mig, men oempiriska data?
/ Mattias
Det du beskriver faller enligt mig under beteckningen gärdsgårdssittare eller agnosticism. Dit skulle man med lite god vilja kunna räkna även mig, om nu nån inte helt plötsligt verkligen bevisar saken. Vilket inte är särskilt troligt. Jag säger inte att det inte finns någon gud, jag säger endast att jag inte tror på någon gud. Men gör jag inga egentliga kunskapsanspråk inom området,trots att jag finner idén med en gud befängd. Däremot kan man föra logiska resonemang om det hela och se det ur synvinkeln: Hur troligt är det att det finns en Gud? Svaret man kommer fram till är förstås högst personligt och avhängigt av vilka parametrar man sätter upp.
SvaraRaderaMin definition av empiri är som följer: Slutledning grundad på vetenskaplig undersökning av verkligheten. Metafysiska resonemang hamnar utanför. Så även sägner och fabler. Oempirisk data finns såklart. det kan handla om felmätningar, slarv eller rent strunt. Hit kan som exempel räknas vad kreationister försöker tuta i barn och vuxna. Eller vad sägs om denna: http://en.wikipedia.org/wiki/File:PiratesVsTemp_English.jpg
/Martin
Jag tycker verkligen inte att man ska sammanblanda gärdsgårdssitteri med agnosticism (även om byfåneri är en högst ädel och behaglig verksamhet :-) ). Agnosticism är en oerhört respektabel hållning, ofta reflekterad och alltid långt mer försiktig än s.k. svag ateism och gudstro (för att inte tala om den hos de som anser sig antingen ha belagt eller vederlagt guds existens).
SvaraRaderaAtt du vill lämna metafysik utanför vetenskaplig undersökning är intressant. Hur förhöll det sig med Newtons tredje rörlighetslag (den om kropparnas lika stora motkrafter) före c.1675? Rådde andra lagar då? Den traditionella förklaringen är att förhållandena var desamma men utgjorde metafysik innan de belagts. På samma sätt innehåller den speciella relativitetsteorin metafysiska resonemang genom att förutsätta att ljusets hastighet är konstant från en punkt till en annan, något som svårligen kan mätas. Metafysik är minst lika spännande och fruktsamt som fysik, men med den ena som exklusivt självändamål kommer man inte långt. Därför är empirismen onödigt snäv och själv bekänner jag mig (på tal om betydelsen av konfessionell) snarare till någon form av rationalism.
Är inte felkällor empiri menar du? Detta skulle vara mycket kontroversiellt inom naturvetenskap. Om något inte stämmer måste man ju kunna skilja mellan felkällor i data och felkällor i metod. Det låter som du egentligen definierar empirism, snarare än empiri. Å andra sidan verkar du vara rationalist i synen på att vissa saker kan avgöras även utan data. Hur hänger detta samman?
Intressant diskussion detta, men det kanske kräver lite öl. Vore kul att ses över ett par sådana - det var länge sedan nu. :-)
/ Mattias
Mja, du säger försiktighet om agnosticism, jag drar till med feghet :). Jag menar, en sån här fråga genomsyrar ju hela ens livssätt, och att inte ta ställning till den tycker jag är mycket märkligt.
SvaraRaderaMetafysik anser jag handla om det som faller utanför området fysik, dvs sådant som inte kan mätas. Bara för att Newtons lag inte hade bevisat betyder det inte att ämnet bytte genre när den bevisades. Metafysik är spännande, men inte på samma sätt som "hård fysik" i mina ögon. Diskussioner är alltid intressanta, men när det står klart att inget svar står att finna blir det förr eller senare dags att söka sig vidare, innan själva diskussionen blir viktigare än ämnet som behandlas. Jag är ingen expert på varken metafysik eller empiri, vore kul att höra brorsans synpunkter på det ämnet...
Och som sagt, öl är gott! Då jag pluggar i Karlstad ges ganska få tillfällen när vi båda är i Linköping, men förr eller senare så :)
Jag ska eventuellt till Karlstad och Arvika längre fram i vår. Lovar höra av mig i god tid om det blir aktuellt, så att vi kan planera in en b-vitaminkälla eller två. Har du någonsin vägarna förbi Stockholm eller Uppsala?
SvaraRadera/ Mattias