
Idag den 8 januari är discgolf-säsongen redan igång. Det är uppskattningsvis en knapp meter snö utanför dörren, men årets första tävling har redan gått av stapeln. Det gick väldigt bra halvvägs, då ledde jag med ett antal kast, men jag tappade skärpan helt på den andra halvan. Väl hemma hade jag 39 graders feber, så jag skyller min mediokra andra halva på den. Anmälningarna till sommarens tävlingar börjar att öppna om en vecka. Det känns lite märkligt att redan sitta och planera vad jag ska göra om ett halvår, men så är det när man spelar discgolf. PDGA-avgiften är inbetalad, 43$ är dragna från kontot. Detta för att erhålla rating på tävlingsrundorna. Till skillnad från ifjol så är rating inte bara status, utan en förutsättning för att kunna tävla.
Reglerna har gjorts om sedan förra årets anmälningskaos, och själv tycker jag att de nya reglerna verkar vettiga. Min enda invändning är väl egentligen att det kan bli ett större avstånd mellan duktiga amatörer och eliten i Sverige. Om det visar sig att endast de högst ratade får plats i årets stora tävlingar så kommer de som utesluts att få det svårare att öka sin rating. Jag hoppas att jag inte hamnar i den senare kategorin, jag tror inte heller att risken är särskilt stor att jag gör det. I och med att min rating för närvarande är 947 så hamnar jag i andra anmälningsgrupp, och står jag på tårna när anmälningarna öppnar bör jag komma med i de tävlingar jag siktar in mig på.
För min del kommer jag att satsa på Nationella touren i år. De 4 deltävlingarna går av stapeln i Örebro, Eskilstuna, Linköping och Stockholm. Det kommer att kosta pengar, jag räknar med mellan 1000-2000 kronor per tävling, men jag hoppas att kunna vinna tillbaka lite av de pengarna. Jag räknar inte med att gå plus eller ens plus minus noll, utan jag ser tävlingarna som semesterresor som får kosta. Jag har även planer att vara med på SM i Stockholm, SDGO i Stockholm och Par/Lag-SM i Skellefteå, men hur det blir exakt det får ekonomin avgöra. Tanken var att även vara med i Copenhagen open, men det har jag nästan slagit ur hågen. Det blir för dyrt, helt enkelt.
Målsättningarna är ganska höga, vilket målsättningar bör vara. Jag visade redan i fjol att jag kan hänga med Sveriges bästa när jag spelar bra, problemet är att jag slösar bort alldeles för många kast när jag inte gör det. Eftersom jag började med discgolf så sent som våren 2009 så borde jag kunna utveckla mig ytterligare om jag bara hänger i. Allt handlar om att höja både högstanivån och lägstanivån, och den stora biten är det mentala spelet. Vilket givetvis är den svåra biten. En intressant utmaning!
Håller även på att sammanställa musikåret 2010 till ett blogginlägg, men det drar ut på tiden. Kommer i veckan, kan tänkas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar